"Konstskylten" är ett spännande kulturprojekt mitt i Lund i en stor lokal
som annars skulle stått tom. Här ställer olika konstnärer ut i fyra veckor.
Det är en härlig blandning av erfarna, erkända konstnärer och okända, nya.
Man kan bara titta på verken utifrån Skomakargatan och gågatan ner till Botulfsplatsen.
Jag har fått ett hörn med mycket fönster där jag improviserat med teckningar.
Den 16 april när konstverken skulle hängas tecknade jag direkt på glasrutan.
Det blev en interaktiv happening där flera människor som passerade utanför deltog.
Det går inte att "kopiera" det man ser på glaset.
Teckningen blev till bredvid min direktkontakt med de jag såg.
Jag tecknade med whyteboardpenna direkt på fönstret.
Tack alla ni som stannade upp och stod modell.
Ni inspirerade mig. Jag blev mer levande genom er.
Fotograf: Nita Lorrimer, initiativtagare till Konstskylten i Lund
Inlägg
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag har fått många positiva kommentarer. Här är en kommentar från en vän som fick mig att "reflektera":
SvaraRadera>
> Kul!
>
> Jag tänkte mig in i situationen att vara förbipasserande och upptäcka att man är modell. Snacka om att bli sedd, som det heter.
>
Jan
>
Tack Jan! Det var nog just det som var grejjen!
Sedd, och inte så där som man kan bli när man sitter modell för en porträtttecknare i Paris, utan i stället i ögonblicket, i nuet, utan några krav eller löften, oförbehållslöst, där man som minst väntar sig det, där man vanligen är en åskådare, en som passerar förbi och tvingas se all reklam och man måste skydda sig på något sätt för att klara av det.
Här i fönstret blev man sedd, och hade inget att förlora, man kunde gå när man vill och det var bara jag som riskerade att göra bort mig.
Och bilden är tillfällig, transparent, målad med whyteboard-penna, inget som fastnar som ett objekt, det enda som finns där är ögonblicket.
Ögonblicket